Kalas för en femåring

IMG_1080

IMG_1080

Igår hade vi kalas för en rätt så nybliven femåring. En femåring som varit så laddad inför sin födelsedag och sitt kalas att han kvarten innan nästan satt och skakade på stolen av alla känslor som fanns. Och eftersom han fyllde år när vi var i Köpenhamn har han varit så rädd att  missa sitt kalas. Men nu så, nu blev det av och trots att det var mitt i sommaren kunde alla inbjudna utom en enda komma. Vilken lycka.

kalas2

Paket så klart. Och korvlunch.

kalas3

Och storasyster med kompis hade fixat en femkamp. Bästa grejen alltså att ha barn som är så stora att de kan hjälpa till med sådant här och tycka det är kul. Så det hoppades säck, och det var hinderbana och stövelkastning och annat som inte kom med på bild. Och jag liksom älskar mer än någonsin att vi bor mitt i stan med med en fantastisk innergård som är perfekt för kalasande.

kalas1

forberedelser

Kvällen innan hade jag förberett litegrann och eftersom den bästa avkopplingen för mig är en kravlös stund framför symaskinen så sydde jag godispåsarna av en bit linne och band som vi köpte i Paris förra våren. Jag vet att det kan framstå som att jag är knäpp i huvudet som gör sådana här saker. Men avkoppling kan se olika ut, just sayin. Våra kalasmuggar är barnmatsburkar som vi sprejat locken på och borrat hål i. De gjorde vi till Ingrids barnvälsignelse och oj så vi använt dem. Marängerna är ett eget hittepå, med Nutella. Farligt goda. Jag tog bara 4 äggvitor, 1,5 dl socker, 1 tsk ättikssprit och vispade blankt och fast. Sedan vände jag i en rejäl klick, omkring en deciliter skulle jag tro, Nutella i smeten och gräddade i en och en halv timme i 100 grader och lät de stå och svalna i ugnen över natten.

kalas6

Så var det då dags att leta godis och den nyblivna femåringen hade förklarat att fiskdamm är för bebisar och att vi minsann fick hitta på något annat. Så det gjorde vi.

kalas7

I ett av äppelträden hängde vi upp påsarna och så fick kidsen leta. Jag tänkte att de skulle hitta dem med en gång men icke sa Nicke. Men till slut så och turligt nog så var det födelsedagsbarnet själv som fick syn på trädskatten först.

kalas5

Nöjd son och nöjda, och rätt trötta föräldrar blev resultatet. Och imorgon drar allvaret igång så smått för oss med inskolningar. Tiden, och ledigheten, går fort när man har roligt.

Kommentera